Molnen är på marsch
det är fel att döda
allt är ett i världen
molnen är på marsch
det är ett brott att döda
allt är ett i universum
allt du behöver är kärlek
och ingen har rätt att taga ett liv
tjacka suggestion
molnen skrider i fredsmarsch
de skall ha en massfestival
och turbulenserna kompar.
Kenneth Eriksson, ur Livsbok 7
Tiden rör sig,
Livet för dig
alla tror att det är lätt.
Skolan gick
och nu du sitter
inför Livets stora slätt.
Vilket håll går vägen?
Överallt, min vän
Men hur du än styr stegen
inget känns igen
Tiden rör sig
Livet för dig
fram till vad du aldrig sett.
Kenneth Eriksson, ur Livsbok 17
Sagostigar
har jag beträtt.
Jag följde dem
med blåbärsdoft i näsan
de trygga bruna stigarna
som ringlade genom undervegetationen
Tomte bland vättar
med stav och väska
tidlös på stigarna.
Kenneth Eriksson, ur Livsbok 12
En malmö i Malmö vek ut sina vingar,
så kokett som aldrig förr.
ön med malm i klippan hade aldrig sett
en mö bland malar så skön.
Malmännen mumlade hetsigt
och fladdrade vingarna
så fnaset rök.
Klippan klang av gillande
när malmön bland malgelikar
studsade
mot dess metalliska yta.
Kenneth Eriksson ur Livsbok 21
De kommer från skogen.
Men deras ögon, deras ögon
Deras ögon har smakat något
Deras kroppar har smakat
Deras själar är fyllda av smaken
av ett guld som vi inte känner
Vem såg de därinne?
Varför är de så tysta och värdiga?
Ett nummigt ljus strålar omkring dem
De doftar av tyst lycka
Vad fick de därinne i skogen?
De talar inte
De bara strålar
Kenneth Eriksson, ur Livsbok 10
Han dödar gräset på ängen
när blixtarna far vid horisonten
Han knyter sin näve mot molnen
när det dundrar i himmel och grund
Han skrattar när molnen sig vältrar
över kvidande toppar och berg
och ropar åt vinden, som piskar
med hagel och regn hans huvud.
Kenneth Eriksson, ur Livsbok 5
© Kenneth Eriksson
Tillbaka till föregående sida